FRUSTRATION

Allmänt, LILLA E / biskopsdotter.se / Permalink / 2

Vilken frustration det måste vara att inte kunna röra sig som man vill! 

Elisabeth försöker och försöker, ibland händer det något och ibland kommer hon ingen vart och då kommer frustrationen. 

Men hon kämpar på och vi kan se så mycket framsteg på bara en vecka. 

Nu är spänningen olidlig, kommer hon hinna krypa före Elleonora? :P De är väldigt lika i utvecklingen, nästan på dagen. 

Om några månader kommer man helt glömt bort att man öva på att krypa, då är det annat som gäller. Tiden går fort med barn, men när man är i det så känns det som att det går jättelångsamt. 

Kan fortfarande inte riktigt förstå att jag faktiskt är mamma till två barn, att de har vuxit inuti mig och kommit ut ur mig. 

 

Elleonora ville att Elisabeth skulle vara Pippi idag :P haha.. 

 
/Lilié 
#1 - - Sofia:

Men wow så duktig hon är 🙌

#2 - - Johanna:

Åh vad jag minns den där konstanta frustrationen hos Alma som pågick från att hon var ca 7 månader tills hon slutligen fattade galoppen och vågade släppa taget och gå vid 11 månaders ålder! Den tiden kändes som en hel evighet av bara massa gnäll på grund av missnöjd bebis, men såhär i efterhand när man ser tillbaka på det så var det ändå bara under en väldigt kort period. Tiden ger en verkligen perspektiv på saker och ting.

Till top